torsdag 4 oktober 2012

Ingen himmel är så blå som din

Igår var det minnesstund för min vän som gick bort för någon vecka sen. Det var en fin stund och jag fick träffat många från förr. Många minnen väcktes till liv. I sex år var han en del av min vardag, min innersta krets. Nu är han borta. Så svårt att förstå att livet är så definitivt. Man ska ta tillvara på livet, något min vän verkligen visste hur man gjorde. Han tog alla chanser och fick uppleva mycket på sina 30 år, mer än de flesta andra hinner med.


Tack Johan för att du delade med dig av din glädje!


- Fru Svensson filosoferar

2 kommentarer:

  1. Kalle berättade om
    Minnesstunden och jag blev så tagen. Så fint och sorgligt..

    SvaraRadera
  2. Blir glad att det var en fin stund. Tänker på dig!
    Kram

    SvaraRadera