Främlingsfientlig

Idag, på väg in på ett stort köpcentrum, blev jag vittne till något jag önskade inte kunde hända här.

En kvinna var på väg ut genom svängdörrarna och sa till sin son med lite höjd röst. Hon skrek inte men hon var bestämd. Hon hade två barn med sig som inte var helt roade av att behöva gå i affärer. Framför mig gick ett annat par med sin son. Jag hör pappan säga "Don't be so strong on your kids". Kvinnan vänder sig om och säger snällt "Är det mig du pratar till kan du göra det på svenska". Mannen kom helt av sig och började gorma en massa. Han fortsatte att beklaga sig över invandrare (ja, för kvinnan var invandrare) och muttrade.

Jag vet inte vad som var värst. Det mannen sa? Eller att jag inte sa något? Eller att mannens son växer upp med sådana värderingar?

Önskar att jag var rapp i käften och snabbt kunde komma med svar på tal. Tre timmar senare, när jag kommit på vad jag vill säga, är det svårt att säga det.

Jag hoppas innerligt att vi kan uppfostra våra barn till respektfulla individer.

- Fru Svensson filosoferar