När jag var yngre var jag ett riktigt partymonster men en natt 2006 förändrades jag. Det var en kall kväll i början på februari. Jag och min väninna delade på en box vin på förfesten. Hur man kan dricka så mycket kan jag inte förstå idag.
Den där kvällen 2006 skulle jag äntligen få träffa killen som jag var kär i. Men jag minns inget av kvällen. Vaknade upp, fullt påklädd, bredvid honom. Så fort han vaknar rusar han ut ur lägenheten och sen hör jag inget ifrån honom på flera veckor. Han som stod mig så nära, vi som pratade varje dag. Jag kunde inte se mig själv i spegeln, äcklades av hur jag betett mig och ifrågasatte mitt förhållande till alkohol. Jag kommer från flera generationer av alkoholister och insåg att mitt drickande inte var hälsosamt och det var egentligen inte alls så jag ville vara eller leva.
Sen den dagen har jag druckit en hand full gånger, max två glas vin för mer än så klarar inte min kropp av. Smaken av alkohol påminner mig om hur respektlöst jag behandlat mig själv och hur lätt det är att man gör saker av vana och försöker intala sig själv att det är så det ska vara.
Under många år fick jag höra från nära vänner att jag var tråkig som inte festade eller söp. Träffade min man i samma veva och han dricker väldigt sällan alkohol. Jag hittade nya saker som jag hellre spenderar en lördagkväll med. Älskar att spela spel, umgås med vänner och familj, äta gott och ha det trevligt. Att festa är för mig ett ganska avslutat kapitel men ikväll ska vi tydligen slå klackarna i taket. Om jag nu kan stå på benen, är fortfarande väldigt förkyld. Men det blir ingen alkohol och jag kan ha det trevligt utan, för mig är det en seger! Jag var någon jag inte ville vara, nu är jag den jag är och det vill jag ta tillvara på.
- Fru Svensson filosoferar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar