Min son vill alltid dansa när han hör musik. Han skriker Dansa!! och börjar sprattla med kroppen. När jag börjar dansa stå stannar han och tittar på mig som om jag vore helt tokig, himlar med ögonen och går där ifrån. Känns som om jag är tillbaka på mellanstadiet igen. Vågar knappt dansa längre, vill helst stå intill väggen och hetsäta souercream and onion chips och sluta existera en liten stund. Min son väcker barndomsminnen till liv, inte alltid bra minnen, och ibland får han mig att känns mig som en osäker tio åring igen. Barnen måste lära sig dansa, tror att mellanstadiet blir roligare då.
- Fru Svensson filosoferar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar