Snart

Jag ska klä på barnen ytterkläder och sen ska vi sätta oss i bilen och bege oss mot stationen för att hämta hem mannen. Längtar efter honom. Mest hans sällskap, att vara själv med barnen har gått långt mycket bättre än jag hade kunnat drömma om. Saknar min man, livet känns tomt utan honom och alla hans påhitt. Ni vet, när man umgås så mycket med nån att man bara kan säga halva meningar och har en massa interna skämt, så har vi det. Han har verkligen blivit min bästa vän. Hoppas att det dröjer länge till nästa gång vi måste vara utan varandra i en vecka.

Längtar efter hans armar om mig, hans skratt, längtar efter hela honom!!